Festival days

Min allra första tidningsartikel, publicerad i Smålands Folkblad i början av juli 1970, alltså 50 år sedan.
 Inom kort, med start i augusti, skulle det dock bli många fler, då i Trelleborgs Allehanda, där jag gjorde min JH-praktik hösten 1970.
 Som synes handlade en hel del av mina artiklar om rockfestivaler, något som var den tidens trädkramarevent.
  Musik, fred och kärlek - vad kunde vara bättre! Vem kan motstå?

På förekommen anledning: En lumparhistoria

 Jag var 23 år när jag till sist hamnade i det ,militära. Jag och 44 andra ryckte in på I12 i Eksjö i början av augusti 1974. Ryckte ut i början på juni 1975.
 - Du kommer inte att klara det här, du är för annorlunda än de andra, sa läkaren (också ökänd som "skatteläkaren" efter avslöjande i Smålands Folkblad) vid sin första granskning av mig.
 - Vi får se, tänkte jag.
 Med tiden visade det sig att det gick ganska bra. En bidragande orsak till det var att rätten till ständig nattpermission just införts vilket innebar att jag varje kväll kunde cykla hem till min bostad på Södra Storgatan 1, en sjurummare som jag delade med tre vänner (kollektivet "Röda Barnen"). Bortsett från de tre nätter som jag fick utstå kompaniförbud efter en tråkig incident med en misslyckad urladdning av AK 4-an. Och så var man ju inte på övning ibland också och då var det övernattning i fält som gällde.
 Ett och annat lärde jag mig: det viktigaste var att jag inte bara gillade att springa, jag var bra på det också! (Även helt otränad som jag var när jag ryckte in.) Och att jag kanske inte var ämnad att bli politiker, mitt försök att bli vald till vpl-riksdagen föll platt.
  Mitt långa hår behöll jag (trots uppmaningar att klippa mig och att jag då och då tvingades bära hårnät). Då och då anlade jag också skägg, eftersom alternativet att raka sig med rakhyvel i fält ledde till så mycket blodvite.
 Och som synes blev det en hel del tidningsartiklar också. Ibland gjorde jag också inhopp på Smålands-Tidningens korrekturavdelning (jo, det fanns en sådan då! this is the middle ages) på kvällarna vilket drygade ut krigskassan.

You may say I´m a dreamer, but I´m not the only one

 Denna text publicerades i Smålands Folkblad 22 november 1971. Det innebär att det gått 45 år och några dagar.
 Fortfarande känns "Imagine" som en milstolpe. Många skivor, många låtar har passerat under broarna dessförinnan och därefter, men John Lennons sång om att En Annan Värld Är Möjlig är fortfarande en av dom bästa. En av de vackraste.
 Imagine! "Föreställ dig" som jag så fint översätter det.
 Åren har gått, men jag sörjer fortfarande John Lennon, och sörjer att hans vision om en annan värld fortfarande bara är en vacker dröm.
 I kanten av detta tidningsurklipp har någon tecknat dagens datum. Det står (vilket inte framgår ovan) "SmF 22/11/71". Handstilen är omisskännlig. Den tillhör den person, som möjliggjorde för mig - en enkel postanställd - att publicera denna text.
 Min vän Lasse Willén. Honom sörjer jag ännu mer. Varje dag.

Nästan Gud

 Jag hade visserligen tagit journalistexamen våren 1971, men i april 1972 hade jag inte - bortsett från min praktik i Trelleborg - jobbat en minut på en tidningsredaktion.
 Jag försörjde mig med att jobba på posten. Det var helt okay.
 Men som tur var hade jag vänner som varit mer lyckosamma än jag. Framför allt då min vän Lasse, som,inte bara skaffat ett sig själv ett jobb på Smålands Folkblad i Jönköping, utan också öppnat tidningens spalter för mig.
 Så när min allra största dröm blev verklighet och jag kunde åka till Stockholm för att se Leonard Cohen framträda i Kungliga Tennishallen, så var det minst lika stort för mig att jag i samma veva kunde få denna hyllning till Poeten/Sångaren publicerad.

Första kapitlet i en saga utan slut

3 januari 1978 skriver jag i Familje-Bladet (del 2 av Smålands Folkblad, reserverad för feature och annat material utan nyhetskaraktär) om den allra första filmen i den till synes ändlösa sagan om Star Wars, Stjärnornas Krig.
 Jag hade sett filmen i Chicago och gripits av George Lucas rymdfantasi.
 Nu, några månader senare, hade den haft svensk premiär, och "torde snart drabba också Småland".'
 Det var, som framgår, en långsammare tid.
 Men som sig bör kunde jag inte bara hylla, utan måste också håna, eller åtminstone ifrågasätta det hela.
 Eller i alla fall all business som redan då uppstod i filmens spår.
 Där kan man inte säga annat än att jag var helt rätt ute.

Smålands Art Reg

Det var en gång ett artilleriregemente. Det låg i Jönköping och var på senare år så nedläggningshotat att Smålands Folkblad hann utropa dess nära förestående död ett tiotal gånger innan liemannen till sist infann sig.
 Regementet försvann och ett köpcentrum (och, icke att förglömma, en golfbana) växte upp där det funnits.
 Och ett lokalt vuxenpunkband besjöng det i klassikern "A6 kanoner".
 I alla fall: när regementet fortfarande regerade, kunde man köra förbi det på en motorväg som inte riktigt samma raka sträckning som idag. Skyltarna som pekade in mot anläggningen löd "Smålands art.reg.".
 Varje gång jag for förbi, sa jag - det måste ha varit väldigt tjatigt - till mina medpassagerare: "Det måste betyda Smålands ArtikelRegister"!
 Något sådant har dock aldrig funnits. Förrän nu. Jag återfann nämligen en bärkasse full med mina gamla artiklar i Smålands-Tidningen, Jönköpings-Posten och Smålands Folkblad (och några tidningar till).
 En del av dem gör mig generad. Andra läser jag med förvånad stolthet Jag har tänkt mig att minnas några på det här stället.